Tror jag blir tokig...
Har försökt få barnen och man att inse att julen inte kommer av sig själv. Har tillbringat dagen med att städa efter andra. Plockat och plockat...
Jag vet inte vad jag gör för fel men något måste det vara. Idag så började jag dagen med att tömma och plocka i diskmaskinen trots att min man klev upp 2 timmar innan mig. Han såg inte att den behövde tömmas trots att de andra ätit frukost innan jag klev upp. Fortsatte med att ställa in frukostdisken, vilket ingen hade gjort. Insåg när jag höll på med disken att något luktade förfärligt i köket, inser att det är soppåsen, som äldsta sonen skulle gå ut med igår. Han "glömde" visst var hans svar.
Nu tänkte jag att det var läge för lite frukost men nej, mannen talar om att de alla ska åka iväg och åka lite skidor. Och lite bråttom är det, de ska vara där till 11. Kl är 10 och de måste åka om en halvtimme. Sagt och gjort fram med underställ, kläder, skidskor, handskar och mössor. När de gått ser det ut som ett bombnedslag, kläder ligger överallt. Nu kanske jag får äta frukost tänkter jag och struntar i att plocka upp. Nej, då vaknade Melvin, hungrig och i pyjamas. Nedbajsad och ledsen byter jag på honom och ger honom mat. Melvin blir nöjd och jag tänker att det är lika bra jag plockar undan lite.
Nu är det dags för frukost kl är nu 12! Kommer på att jag ska passa på att slå in lite julklappar, plockar fram alla saker som behövs, slår in kanske 10 paket och då ringer maken, Maja ska vara på kalas kl 13. Vilket jag visste och förberett för, klänning, strumpbyxor, hårborste, hårband och present ligger på bordet i köket och väntar. De kommer hem kl 12.45, hungriga, blöta och trötta. Maja får tjatas på att byta om fort. Alla slänger av sig kläderna. Mannen kör iväg Maja och själv står jag kvar med alla kläder, igen! Grabbarna tjatar om att de är hungriga, ber dem ta några mackor, vilket de gör medans jag plockar upp igen! Nu börjar Melvin bli väldigt trött, så jag lägger honom. Maken kommer hem, frågar om det blir någon lunch och jag ber även honom ta några mackor. Han gör så. När Melvin somnat, går jag in i köket och inser att jag städa här igen...
Dagen fortsätter på i stort sätt liknaden sätt och jag känner att jag håller på att bli tokigt, så vad gör jag. Jo, biter ihop för stunden, skriver här och funderar över hur vi ska komma vidare, detta funkar inte och kommer defentivt inte att funka när jag börjar arbeta om två veckor...
Nya tider...
Jag har fått mina tider för första vecka när jag börjar arbeta igen den 4/1 nästa år. Lite gruvsamt är det nog. Melvin är inte stor. Han hinner precis bli fyra månader. Jag tror egentligen det är pappa Tommy som är mest orolig, ibland kan man tro att vi inte har barn sedan tidigare. Iallafall så börjar jag kl 7.00 på måndagen och slutar kl 13.30 så det blir en ganska mjuk start den dagen men tisdagen blir jobbigare, slutar då kl 18.00. Blir tufft men det går nog, Tommy lär tycka det är jobbigt.
Nu går min tankar mycket i planeringen för våren. Vad ska jag - vi - hitta på med barnen på jobbet under våren. Det är endast jag som är ordinare under våren. En tjej jobbar till slutet av mars och en annan person till slutet av maj, vem det är vet jag inte ännu. Hoppas på en jag hört sökt men jag vet inte. Planeringen för våra småttingar är iallafall att fortsätta arbeta med färger, vilket de gjort under hösten. Vill gärna försöka hitta på lite pyssel eller saker barnen kan göra själva, vilket inte är det enklaste när barnen är så små. Men skam den som ger sig.
Tävling...
“Jag är med och tävlar hos En Mölnbobos Liv om ett hemligt paket med kläder av märket Lego Wear från butiken Rebuz Kidz. Tävlingen är öppen för alla även er som inte har någon blogg. Tävlingen avslutas den 3 januari 2010″
Hur ska man få barnen att förstå att...
...de måste hjälpa till hemma. Ibland ser det ut som ett bombnedslag här hemma. Jag tycker inte att jag gör annat än att plocka och plocka. Det är precis som att de andra i den här familjen inte ser att det ligger saker precis överallt. Ibland tror jag att sakerna förökar sig själva under natten. Skämtosido! Men allvarligt hur gör jag för att få alla att hjälpa till, hotar, mutar eller vad. Eller jag vet egentligen vad men hur ska jag få dem att förstå. Gruvar mig lite till när jag ska börja jobba igen, det är inte länge kvar nu. Vem ska plocka här hemma då. Min man, han ser inte att det behöver plockas, han tycker att det räcker med att dammsuga och torka golven, och visst ibland behövs det också men plockandet då. Jag lär inte orkar när jag kommer hem på eftermiddagen/kvällen. Tänk själv att komma hem till en liten bebis på fyra månader som behöver sitt och då se det kaos som antagligen kommer att vara. Jag skulle behöva någon sorts städschema där alla sysslor som behöver göras hemma ska finnas med. Men hur lägger jag in plockandet när ingen annan än jag verkar se det? Ja, detta måste jag fundera vidare på.
Är fortfarande fundersam...
Atomic B 120
Idag har vi tagit det lugnt...
...kort tur ut till Birsta. Vi behövde lite tips på vad barnen önskar sig i julklapp så vi tänkte att det var en bra idé att kolla vad de egentligen ville ha. Tips fick vi men jag vet inte om jag håller med. Maja 6 år vill ha Barbies och visst är de kul, jag lekte en hel del tillsammans med syrran själv när jag var liten. Men i dag så är barbisarna så otroligt overkliga, vilken kvinna ser ut som de gör?
Fortfarande inte helt okej...
Sebastian är förresten i Vemdalen på skidläger, det fjärde för säsongen. Dyrt för oss men roligt för honom.